Löpning,  Träning

Ursäkter, ursäkter

Jag brukar tänka att jag är luststyrd men disciplinerad. Kan man vara både och samtidigt?? Alltså, jag går mycket på känsla & lust och gör det jag känner för i stunden. Skippar gärna städning och annat tråk till förmån för roligare grejer. Samtidigt har jag disciplin nog att till exempel följa ett träningsprogram. Har jag verkligen bestämt mig för något så genomför jag det.

Sedan en tid tillbaka har jag dock lite problem med disciplinen i träningen. Det yttrar sig framför allt genom att jag skjuter upp jobbiga pass, som intervaller och långa långpass. För att ta ett exempel: i tisdags var min plan att springa ett ganska hårt intervallpass. 4+3+2+1 min * 2. Så blev det inte. Det var varmt, det var blåsigt – och jag var trött. I stället blev det en soft löprunda i skogen med grannen. ”Jag tar det i morgon”, tänkte jag.

Så kom i morgon. Och då hade jag först huvudvärk och sedan mensvärk. Och det var fortfarande varmt. Så jag joggade upp till Norrlida och fotade utsikten i stället.

Sen blev det torsdag. Och det var fortfarande varmt. Och några 4+3+2+1 * 2 var jag absolut inte upplagd för. MEN jag bestämde mig ändå för att genomföra något slags intervallpass, helt och hållet på känsla. Så det slutade med att jag sprang 2+1+500+500+1+1 km i helt okej tempo. Och var nöjd och glad att benen faktiskt orkade springa lite fortare igen.

Jag vet ju ungefär vad det här uppskjutandet beror på: jag har inte bestämt mig – på riktigt. Jag vet inte exakt vad jag tränar för. Det lutar dock väääldigt mycket åt ett höstmaraton just nu, och jag längtar tills jag hittar ett bra träningsprogram att följa.

Fram till dess får det vara okej att vara lite slacker, tänker jag. Och gå mer på lust och känsla än något annat.


Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *