Livet,  Löpning

En osedvanligt fin majdag

Oj, vilken fin dag detta har varit. På alla tänkbara sätt.

I morse vaknade jag tidigt, tidigt. Åt frukost och satt och jobbade en liten stund. Sen packade jag en löparryggsäck med några smörgåsar, vatten och banan och begav mig upp mot Pelarne där jag skulle möta upp ett helt gäng löpare för att springa ”Fat Ass Sevede”. Ett årligt löparevent där man springer en etapp av vandringsleden Sevedeleden.

Vissa galningar sprang hela 55 kilometer på denna rejält kuperade led, jag nöjde mig med 21. Men med min lilla ”uppvärmning” på cirka 11 kilometer från Mariannelund till Pelarne blev det sammanlagt 32, och det är faktiskt det längsta jag sprungit i år. Hade rätt tunga ben sista biten. Men väldigt trevligt att springa med folk, och att vädret var helt strålande gjorde ju inte löpturen sämre.

Glömde helt bort att fota men tog den här bilden på väg till Pelarne. Körsbärsblom och frodigt, grönt gräs.

Sen blev jag upplockad av familjen och vi begav oss till Vimmerby för att träffa min bror, hans fru och deras lilla Melinda. Bara tre veckor, och alldeles ny i den här världen. Så liten och fin. Mitt första syskonbarn och nog är det lite speciellt ändå.

Satt i bersån hela eftermiddagen med delar av familjen, en påse lösgodis, solen i ansiktet och trötta ben. Vilsamt värre.

Barnen härjade i trädgården, spelade monopol, la pussel och läste böcker. Ser ju väldigt harmoniskt ut på denna bild, men det var det verkligen inte hela tiden…

Efter middag och efterrätt begav vi oss hemåt igen. Lykke somnade i bilen och vi (jag) tyckte att vi skulle stanna till på vägen för att ta lite fina kvällsbilder. Så det gjorde vi. Alltså, kan vi inte bestämma att vi förlänger maj lite (och tar bort några veckor i november och februari i stället)??

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *