• Livet

    Hej igen!

    Hoppsan, vilket långt sommaruppehåll det blev. Nu är jag tillbaka här i alla fall, och även om det är väldigt osäkert hur ofta jag kommer hinna uppdatera den här bloggen under hösten är ambitionen att åtminstone göra det….ibland!

    Mycket har hänt sen sist, det har varit galet intensiva månader faktiskt. I början av juli blev jag hastigt och lustigt erbjuden ett jobb som medie/filmpedagog på kulturskola och bestämde mig efter väldigt mycket beslutsångest att tacka ja. Jag har många gånger tänkt att jag skulle vilja jobba med ungdomar & kreativitet på något sätt – och det här kändes som en chans som jag liksom inte kunde säga nej till. Så sedan början av augusti jobbar jag 70 procent på kulturskolan i Vimmerby och trivs faktiskt riktigt bra. Även om det såklart varit en rejäl omställning att gå från en ganska fri vardag som föräldraledig/frilans till en jobbvardag med fasta tider.

    Utöver detta har jag fortsatt frilansa en hel del (alldeles för mycket jobb just nu), vi har skolat in Lykke på daghem (vilket inte varit helt okomplicerat) och tagit över nya huset i Norrlida där vi så smått påbörjat en renovering.
    Många spännande grejer på gång, med andra ord, men livet känns lite väääl stressigt just nu. Ser dock ljuset i tunneln, om några veckor blir det förhoppningsvis betydligt lugnare.

    Löpningen har såklart blivit lite lidande på sistone, men jag springer nästan varje dag – utan något som helst krav på prestation. När livet lugnar ner sig lite hoppas jag suget efter lite hårdare träning kommer tillbaka. Har en spännande grej på gång som handlar om mental träning, kan förhoppningsvis återkomma med ett eget inlägg om det snart.

    Jamen det var nog allt för mig idag. Säger hej då med en höstig bild från förra helgen, så hörs vi snart igen.

  • Veckans träning

    Vecka 25 & 26

    Det blev visst tyst här ett tag! Mest för att jag har haft beslutsångest deluxe kring en grej, tror jag, och inte riktigt haft förmågan att sortera mina tankar. Men också för att det varit varma, varma, varma sommardagar och vi knappt varit inomhus.

    Under vecka 25 fortsatte jag att följa träningsprogrammet mot maraton sub 3, dock med lite mindre entusiasm eftersom jag inte kan hitta något maratonlopp som går av stapeln i september. Och veckan därpå, vecka 26 blev det så SJUKT varmt att jag bestämde mig för att ta några dagars paus från allt vad strukturerad löpträning heter. Finns ju verkligen ingen anledning att hetsa just nu. I stället valde jag att springa kortare, lugnare och på känsla. Några härliga rundor med olika vänner blev det, och alla avslutades med bad.

    Eftersom vi får gäster denna vecka och jag dessutom har lite träningsrelaterade äventyr som inte innefattar löpning inplanerade i dagarna kommer jag inte gå på träningsprogrammet igen förrän på måndag. Och eftersom jag precis tackat ja till ett spännande uppdrag i höst som jag måste lägga massa tid på att förbereda mig inför kommer jag pausa bloggen under juli.

    Så glad sommar så hörs vi igen i augusti!

  • Livet

    Midsommardagar

    Pallar inte skriva en massa, så jag lägger upp ett gäng bilder i stället. Men väldigt kortfattat så har vi haft fina midsommardagar. Med sol, vänner, släkt, god mat, jordgubbar, springbad. Jamen typ allt det bästa i livet! I dag är jag trött, trött, trött men hoppas att energin återvänder i morgon. Återkommer kanske med lite fler ord då.

    Några av bilderna är mina, några är tagna av en vän.

  • Träning

    Morgonträning

    Inför förra hösten hade jag en ambition att gå upp klockan sex varje morgon och löpträna. Hur det gick? Hahaha! En enda morgon orkade jag mig upp, men alla andra låg jag kvar i sängen.

    Som jag nämnt tidigare går jag ganska mycket på känsla när det gäller träning. Och tidiga morgnar är jag ytterst sällan träningssugen. MEN. Ibland händer det. Att jag vaknar toktidigt, ligger och vrider mig, irriteras över att jag inte kan somna om – och inser att det bästa jag kan göra av tiden faktiskt är att dra ut och springa.

    Som i morse. Jag vaknade redan kvart i fem. Av ljuset, och av pollenkli i halsen. Försökte somna om i sisådär 45 minuter, sen gav jag upp. Åt en tallrik fil, drog på mig löparkläder och sprang rakt ut i skogen. Det var alldeles magiskt fint, faktiskt, med dimma över sjöarna och vackert morgonljus som svepte mellan tallarna.

    En mil senare klev jag innanför dörren hemma. Fortfarande pigg och träningssugen. Så i stället för att duscha och gå till bussen rafsade jag snabbt ner dator och kläder i en ryggsäck och tog cykeln till jobbet, cirka två mil bort. Vilken frihetskänsla! Det var ganska slitigt att cykla med tung ryggsäck, men jag har en bra cykel som gjorde jobbet lite enklare.

    Fram kom jag till slut, och trött blev jag. Men också nöjd.
    Får se om det blir fler tidiga träningsmorgnar i sommar. Händer det så händer det…

  • Veckans träning

    Vecka 24

    Andra veckan i juni. Barnen fick sommarlov och vi kunde äntligen börja njuta av sommaren på riktigt. Visserligen jobbar Fredrik två veckor till, och jag själv kommer troligtvis jobba någon eller några dagar i veckan under hela sommaren. Men känslan är ändå att evighetsmånga fria, lediga dagar ligger framför.

    Under veckan började jag träna efter ett program. Äntligen! Jag hittade ett sub3-program för maraton här och känner att det borde passa mig ganska bra. Det blir nog en och annan modifiering, men i stort ska jag försöka hålla mig till programmet. Så skönt att slippa tänka. Den stora utmaningen blir väl att hitta ett maratonlopp i september.

    Så här såg veckan ut:

    Mån: Vila
    Tis: 11 km
    Ons: 15,5 km varav 3×10 min i runt 4.00-fart.
    Tor: 10 km
    Fre: 11 km
    Lör: 11 km varav 8 km i 4.00-fart.
    Sön: 21 km

    Totalt 79,5 km

    Har ju nämnt tidigare att ett mål under våren varit att komma upp i 90 km i veckan. I och med det nya programmet kommer veckomängden variera mer, och det känns bra. Jag har känt mig väldigt sliten i benen en tid – och jag tror jag har allt att vinna på att kombinera tyngre veckor med betydligt lättare.

  • Livet

    Drömmig helg

    Den här helgen alltså! Innehöll allt jag drömmer om och lite till. Som ridtur genom blommande hagar. Spontant häng vid vår badsjö. Svettiga intervaller. Fotosession med en av döttrarna i junikvällen. Ett halvmaraton på skogsstigar med grannen. 3-årskalas med många härliga gäster. Rabarber- och hallonpaj med glass. Ännu mer blad. En nyklippt gräsmatta. Söta kycklingar som äntligen fått flytta ut…

    Ja, men ni hör ju. Nu lyssnar vi på Kristina från Duvemåla i köket, ytterdörren står vidöppen och jag njuter av helgens sista timmar. I morgon väntar jobb, men sen följer mååånga fler lediga dagar.

  • Familjen,  Livet

    Äntligen sommarlov!

    Så har barnen äntligen fått sitt efterlängtade sommarlov. Jag har längtat jag med. Efter mer frihet och spontanitet. Och efter att få släppa på rutiner och göra annat på kvällarna än lägga barn som absolut inte vill sova. Med det inte sagt att jättelånga lov tillsammans är enkla. Det kommer bråkas massor, gnällas massor och tjatas massor. Men med många utflykter och mycket kompishäng tror jag vi ska klara oss igenom det på ett ganska härligt sätt, ändå.

    Någon skolavslutning i kyrkan blev det inte i år, men vi åt i alla fall traditionsenlig jordgubbstårta för att fira in sommaren. Vår äldsta, Edith, är numera familjens bagare och fixade en supersnabb tårta med färdiga bottnar. Gott!

    Första sommarlovsdagen vara annars en ganska långsam och tråkig historia. Det blåste som bara den så vi var knappt utomhus. Men när det lugnat ner sig på kvällen tog jag mig i alla fall ut på en löprunda. Fick den briljanta idén att utforska våra blivande hoods lite och lyckades nästan springa vilse. Ett tag vadade jag i ris upp till knäna. Men ut ur skogen kom jag till slut, och vackert var det. Klockan 23 var jag hemma igen och somnade inte förrän klockan 01. Nu känns det som att sommaren är här – på riktigt!

  • Löpning,  Träning

    Maraton – en mental berg-och-dalbana

    Jag berättade ju att jag bestämt mig för att satsa mot ett maraton i höst. Fick precis se att Stockholm Marathon tyvärr är inställt, men det finns kanske några mindre maratonlopp som ändå går av stapeln? Vi får hoppas!

    Maraton är absolut inte min favoritdistans. Av flera skäl. Den mentala berg-och-dalbanan som ett maratonlopp innebär tycker jag är skitjobbig. Man hinner tänka och känna så otroligt mycket under ett lopp som håller på i flera timmar. Ett maraton kräver också rätt mycket planering, och lååååånga långpass. Hu!

    Varför jag ändå bestämt mig för att det får bli 42 195 meter i höst?
    Jomen, så här: sist jag sprang maraton hade jag som mål att springa på under 3 timmar och sprang in på 3.00.18. Jag kan inte ha ett personbästa som är sååååå nära den där magiska drömgränsen, det går bara inte. Så under 3 timmar ska jag nån gång i livet, och jag tror att förutsättningarna att få till rätt träning är bra just den här sommaren. Typ så! Sen tycker jag såklart att själva utmaningen är kul, annars skulle jag aldrig göra det.

    Tre gånger tidigare har jag gett mig på distansen. Första gången var 2007. Jag var 23 och hade inte särskilt mycket erfarenhet av strukturerad löpträning. Men peppad av en kompis började jag träna enligt ett program av Anders Szalkai med målet att springa Stockholm Marathon på under 4 timmar. Och jag lyckades! Det var sviiiiinvarmt under själva loppet, 30 grader och sol, och jag sprang med mjälthugg mest hela tiden. Men jag minns ändå att loppet gick relativt bra, jag hade aldrig nån rejäl dipp, och sprang in på 3.51 utan att vara helt förstörd.

    Nästa maraton, även detta Stockholm Marathon, sprang jag hela 8 år och tre barn senare – 2015. Den här gången hade jag inte tränat specifikt för maraton, mitt längsta långpass innan loppet var två mil. Men sammantaget hade jag ändå mycket mer löpning i bagaget än 2007 och sluttiden blev 3.23. Jag sprang inte alls på toppen av min förmåga, så det blev ett rätt behagligt lopp. Om än regnigt och iskallt!

    Året efter, 2016, sprang jag New York Marathon, eftersom jag vunnit en startplats till loppet. Denna gång hade jag tränat maratonspecifikt i några månader och var egentligen i rätt bra form. Målet, sub 3, kändes helt rimligt. Men jag råkade vara gravid i vecka 10 när loppet gick av stapeln (vilket inte riktigt ingått i planerna) och var nog ganska påverkad av graviditeten. Väldigt trött och rejält illamående! Loppet var verkligen en enda lång mental kamp och jag ville ge upp redan efter två mil. Men på något sätt kämpade jag mig igenom och nådde nästan, nästan mitt mål. Fast de där 18 sekunderna som fattades var retliga, kan jag säga.

    Så nu vill jag alltså ha revansch. Sub 3 är målet, springer jag några minuter fortare än så är det en bonus. Wish me luck!

  • Veckans träning

    Vecka 24

    Hej och hå. Springsommaren har börjat! Ljumma kvällar, diken sprängfyllda av blommor, ljust till klockan 23. Springa i shorts och linne, simma fram och tillbaka över sjön efter löpturen. Ååååh vad det är lyxigt!

    Tyvärr är benen fortfarande rätt sega, men jag tror det går åt rätt håll. Nästan åtta mil skrapade jag ihop under veckan som gick och så här såg träningen ut:

    Måndag: Vila
    Tisdag: 10 km
    Onsdag: 11 km
    Torsdag: 10 km
    Fredag: 14 km varav 2×4 km. Första 4 gick i 4.00-fart, andra 4 i 3.48-fart.
    Lördag: 13 km
    Söndag: 21 km

    Nu i veckan går jag på ett träningsprogram, woho!! Ett 12 veckor långt träningsprogram för maraton. Förhoppningsvis blir det Stockholm eller Helsingborg Marathon den 5 september för min del (om nu loppen blir av). Ska bli så skönt att bara följa ett program och inte behöva tänka själv. Det kommer faktiskt innebära att jag springer lite färre mil per vecka, men får betydligt bättre struktur på träningen.

    Återkommer väldigt snart med massa tankar kring maraton och mina erfarenheter av distansen. Kanske redan i morgon…


  • Familjen

    En treåring i huset

    I dag fyller vår yngsta stjärna, Lykke, hela tre år. En underbar unge! Så glad, pratsam, rolig, bestämd och omtänksam. Älskar alla djur. Tycker allt är kul. Ett riktigt mysig sällskap om dagarna.

    Tyvärr vaknade hon med snuva, så något stort kalas har det inte blivit. Men vi har i alla fall ätit god födelsedagsfrukost med jordgubbar, invigt hennes nya springcykel och blivit bjudna på nybakade vaniljbullar av grannen. Hoppas, hoppas att snuvan är borta till nästa helg så vi kan fira lite med resten av familjen då.